Allergi hos barn

0 Kommentera

Allergi hos barn kan utlösas vid kontakt med allergiframkallande ämnen i vår miljö. Det kan till exempel vara pälsdjur, pollen och födoämnen.
Pricktest kan visa om ditt barn är allergiskt. Kontakta vården om ditt barn har allergiska besvär.

Varför vissa barn utvecklar allergi och andra inte förbryllar fortfarande forskare. Idag vet man att ärftlighet har stor betydelse och att rökning kan öka risken, liksom att amning i vissa fall kan fördröja att ett barn utvecklar allergi.Ett barn, vars båda föräldrar har svår allergi, har dubbelt så stor risk att bli allergisk jämfört med andra barn. Om ett barn är känsligt för ett speciellt ämne kan det antingen bero på en allergi eller en överkänslighet. Besvären brukar vara störst vid allergi. Vid allergi går det att ställa diagnos, behandla och förebygga problemen på ett annat sätt än vid överkänslighet.

Symtom på allergi hos barn

De vanligaste symtomen på allergi är luftvägsbesvär, eksem, nässelutslag och magbesvär.

Exempel på vanliga allergier hos barn

Pollenallergi

Av alla personer i Sverige som har allergi är 40 procent allergiska mot pollen, även kallat frömjöl. Det är pollen från lövträd och gräs som är de vanligaste orsakerna till pollenallergi. Ett barn med pollenallergi kan ha besvär från tidig vår till sen höst på grund av att växterna blommar vid olika tidpunkter.
Vanliga tecken vid pollenallergi är snuva och irriterade, kliande ögon, ibland också astma. Pollenallergi kan även ge nässelutslag i form av kliande röda utslag på kroppen.

Pälsdjursallergi

Den vanligaste pälsdjursallergin är allergi mot katt. Katten har allergiframkallande ämnen i pälsen, i saliven och i urinen. Dessa ämnen förflyttar sig lätt med luften och kan därför spridas till miljöer där det inte finns pälsdjur. Det gör att mycket känsliga barn känner av sina allergier även i miljöer utan pälsdjur, som på dagis och i skola.

Vanliga tecken vid pälsdjursallergi är problem med luftvägarna, som astma och snuva. Andra tecken kan vara rinnande och kliande ögon, samt nässelutslag vid direktkontakt med ett pälsdjur.

Födoämnesallergi

Födoämnesallergi betyder att barnet inte tål viss mat, det kan till exempel vara ägg, jordnötter, fisk eller mjölk. Oftast är det proteinerna i maten som orsakar allergiska besvär.

Vid födoämnesallergi är det vanligt med klåda i munnen, magbesvär som kräkningar och diarré. Födoämnesallergi kan även ge nässelutslag och försämra eksem. I vissa fall kan luftvägarna påverkas. Barnet kan även få en allergisk chock.

Komjölksproteinallergi

Det är framför allt spädbarn som blir allergiska mot komjölksprotein. Det upptäcks ofta när barnet ska börja äta välling istället för bröstmjölk. Det är vanligt att allergin växer bort. Vid tre till fyra års ålder kan mjölk ofta ingå i kosten igen.
Vanliga tecken på komjölksproteinallergi är kräkningar, diarré, kolik, eksem/hudutslag och att barnet inte går upp i vikt. Ibland kan barnet få andningsbesvär.

Insektsallergi

Det finns barn som blir allergiska mot insekter och då oftast mot bi- och getingsstick.

Den vanligaste allergiska reaktionen är att området kring sticket blir svullet och rött. Vid svår allergi kan reaktionen bli mycket allvarlig och ge allergisk chock, det vill säga andnöd, heshet, förvirring, blodtrycksfall och medvetslöshet.

Glutenintolerans

Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som gör att tarmen skadas av gluten. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. Glutenintolerans visar sig oftast vid övergången från bröstmjölk till välling. Intoleransen växer inte bort med tiden.
Tecken på glutenintolerans kan vara magbesvär som diarré eller förstoppning, samt att barnet växer dåligt.

Laktosintolerans

Laktosintolerans är inte en allergi, utan en överkänslighet mot laktos. Laktos är ett mjölksocker som bara förekommer i mjölkprodukter. Barn som är laktosintoleranta kan inte bryta ned laktos i tarmen. När laktosen inte bryts ner börjar den istället att jäsa av bakterier i tjocktarmen.

Vid laktosintolerans får barnet problem med magen. Det kan vara gaser, diarré, uppkördhet, buller, körningar eller koliksmärtor.

Kontaktallergi

Kontaktallergi kan orsakas av mer än 3 700 ämnen. Den har en annan orsak än till exempel pollenallergi. Kontaktallergin uppträder när huden under en längre tid kommer i direktkontakt med ett allergiframkallande ämne.
Allergin ger eksem i form av små och kliande blåsor, främst på det ställe i huden som utsatts för kontakt med det allergiframkallande ämnet.

Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Andra ämnen som kan ge hudbesvär är konserveringsmedel och parfym. Kontaktallergi börjar ofta redan hos barn och ungdomar och kvarstår hela livet.

Förebygg allergi hos barn

Om och hur allergi kan förebyggas diskuteras grundligt bland allergispecialister. Följande råd kan ges ur ett allmänt hälsoperspektiv:

• Rök inte under graviditet eller amning.
• Rök inte inomhus.
• Amma ditt barn om du kan. Amning har många goda effekter, bland annat överförs viktiga antikroppar till ditt barn som kan hjälpa det att bättre klara av infektioner.
• Ha god ventilation inomhus.

Egenvård vid allergi hos barn

Om du vet att ditt barn är allergiskt finns det mycket du kan göra i hemmet för att undvika att ditt barn får allergiska besvär.

• Vid pollenallergi kan det vara bra att noga följa pollenrapporterna. Att stänga fönster, undvika att vädra kläder utomhus och använda förebyggande läkemedel när pollenhalterna är höga är några sätt att förebygga en allergisk reaktion.
• När det gäller pälsdjursallergi är det viktigt att se över miljön hemma och tänka på att noga rengöra kläder och annat som varit i kontakt med pälsdjur. Problemet med dagiskompisars och skolkamraters husdjur kvarstår, men genom att berätta om barnets allergi för dagis och skola kanske ni kan hitta lösningar.
• Födoämnesallergier ska skötas i nära samarbete med läkare och dietist. Detta för att rätt födoämne tas bort och kosten blir väl sammansatt.
• Om ditt barn får kontakteksem av kläder eller smycken ska de inte användas. Vid överkänslighet mot konserveringsmedel och parfym finns det särskilda allergianpassade hygien- och rengöringsprodukter att köpa, bland annat på apoteket.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

• För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska, ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om ditt barn har:

• andningssvårigheter som hosta eller pipande andning vid kontakt med något ämne, vid förkylning eller vid ansträngning
• envisa hudirritationer
• rinnande och irriterade ögon
• långvariga problem med illamående, diarré och magknip.

Om ditt barn är tre år eller yngre ska du i första hand kontakta en barnläkare.

Får ditt barn plötsliga besvär som andnöd eller uttalad matthet ska du omedelbart uppsöka akutsjukvården.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid allergi hos barn

Det är viktigt att tidigt utreda om barnet är allergiskt mot något ämne. Detta för att undvika att barnet utsätts för de ämnen eller miljöer som utlöser allergin, och för att kunna sätta in rätt behandling.

För att ta reda på om barnet har allergi används både blodtester och hudtester, så kallade pricktester. Vid pricktest utsätts huden för flera allergiframkallande ämnen under en kort stund för att se om det blir någon allergisk reaktion. Ämnet man vill undersöka droppas på huden, oftast på underarmen. Därefter "prickar" man lätt i huden där ämnet droppades. Pricktest kan man göra både mot födoämnen och mot allergiframkallande ämnen i luften, till exempel pollen och ämnen från pälsdjur.

Om läkaren misstänker astma undersöker han eller hon ofta lungorna. Barn som är mellan tre och sex år kan mäta lungornas funktion med en så kallad PEF-mätare. Äldre barn gör ett riktigt test av lungfunktionen, en så kallad spirometri. I båda fallen mäter man hur snabbt barnet kan blåsa ut luften i lungorna.

Behandling av allergi hos barn

Grunden i behandlingen är att barnet i fortsättningen inte utsätts för det ämne eller den miljö, som ger en allergisk reaktion. Kontakt med dietist är viktigt vid födoämnesallergi. Ibland räcker det inte att försöka undvika ämnet i fråga, utan barnet måste få läkemedel. Det finns både receptbelagda och receptfria läkemedel mot olika typer av allergi.